Både igår och idag har träden och världen ute varit så himla vackra. Sa flera gånger till barnen "Tittar ni ut nu? SER ni träden?". Alla färger var så mättade. Som att någon dragit ner mättnaden till botten i Photoshop. Hade jag inte sett det med egna ögon hade känslan varit att bilden var alldeles för redigerad och onormalt låg mättnad. Men sen var det ju på riktigt. Som när jag åkte och skulle hämta barnen igår. Otroligt ju! Och borta vid förskolan gick allt i samma toner, kändes nästan som om världen var svartvit. Bortsett från enstaka färger som poppar så det känns som en Photoshop-fil från 2005 typ. Många Photoshop-referenser nu. Men i en rätt så rövig värld och tid som det ändå är just nu. Kändes det fint att få njuta av det här lilla. Att vara i stunden och uppskatta nåt. Nåt annat som fått mig att skratta idag är podden Fråga Anders och Måns. Skrattade högt när jag gick min vanliga lunch-runda samtidigt som jag förundrades över dom vita träden. Och solen! Hej, du är också efterlängtad.