Födelsedagssäsongen är igång! | Anna María Larssons blogg

Våren är födelsedagssäsong i vår familj. Det börjar väl med mig i slutet på mars och sen rullar det på med jämna mellanrum fram till midsommar typ. Är född på en måndag och min 39:onde födelsedag var det också. Ville ändå känna lite firande så slog på stort och hade gott med gott / plockbricka / girl dinner till middag. Kärt barn har många namn, men kan vara så att det känns ännu godare på en måndag faktiskt. Solen sken traditionsenligt in lagom till vi skulle äta och jag hävdar fortfarande att våren brukar komma på min födelsedag den 23e mars. Och jag tycker känslan av den absolut fanns där i år också.

Jag har haft en tradition att alltid köpa några bakelser till min födelsedag, men det blev inte i år och helt ärligt kändes det rätt trist. MEN! Philip överraskade med att ha köpt en prinsesstårta i stället och det var så himla fint.

Min pappa fyller två dagar efter mig och vi firade våra födelsedagar ihop med hela familjen precis som vanligt. Får väl se vad som händer nästa år när det är storkalas på gång. Jag ska inte sticka under stol med att det faktiskt känns lite jobbigt att fylla 40 år. Så otroligt gammalt, är min känsla just nu. Men njuter så länge jag kan att vara 30-någonting.

Tre veckor till och så var det Björks tur att fylla år. 5 år har hon blivit och Philip konstaterade att vi nu har styrt 9 kalas för våra barn sen vi flyttade till huset. Svindlande. Och förra helgen hade vi ett litet kalas för några förskolekompisar till Björk. Av flera anledningar var jag ensam vuxen på plats och att styra barnkalas är verkligen ingen barnlek alltså. Man kan bli utbränd av mindre. Minns tillbaka till Eddas 5-årskalas där jag knappt höll ihop . Jag vet inte om det var på rutin eller att det var betydligt färre barn. Men det gick jättebra!

Vi började kalaset med att ha dukat upp bordet med massa pärlor där alla fick sätta sig och pärla armband eller halsband. Det var svinmysigt. Och lugnt! Så tips om ni har pyssliga barn, låt dom börja med en lugn pysselaktivitet. Känner mig nästan korkad som inte gjort det tidigare med tanke på att jag ändå kallats proffspysslare ett gäng gånger.

Annars flöt kalaset på bra. Philip och Edda kom hem lagom till vi skulle ha skattjakt. Philip hade satt ihop två utmaningar som barnen skulle lösa tillsammans för att få en ledtråd och då kunna hitta skatten det vill säga godiset. En av utmaningarna var ett 100-bitarspussel. Så imponerad av hur dom jobbade ihop och pusslade klart det på typ ingen tid alls.

Och nu rullar firandet på i en jämn takt. Plus alla långhelger som maj bjuder på.