Att pyssla tillsammans med Edda är otroligt fint och kul. Det är häftigt att se hur hon skapar och hur hon kan sitta och vara så fokuserad på något en (lite) längre tid. Kanske är det för att vi faktiskt har gjort detta sen hon var ganska liten och att hon har övat. Jag hämtade hem henne lite tidigare från förskolan en dag för att vi skulle få chansen att bara vara vi och pyssla lite färdiga pysselkit från Panduro. För med en lillasyster som väldigt gärna vill vara med, men kanske är lite liten än så länge så gäller det att hitta sina chanser. Panduro har ett gäng färdiga julpyssel-kit att välja mellan. Dom här tre, nötknäpparen, Chirping Xmas Parade och snögubbefamiljen kände jag var en bra blandning av svårighet och också kul-nivå för både mig och Edda. Det är egentligen "vuxen-kit" då dom är lite mer avancerade. (Här finns massa junior-kit om man vill det istället.) Färgerna i alla Panduros jul diy-kit innehåller färger godkända för barn oavsett om det är barn- eller vuxenkit vilket känns bra då valfriheten att välja efter behov ökar.Det enda du behöver ha hemma är lim, annars finns allt med i kiten. Och jag tycker att limpistol är helt klart det bästa alternativet. Det torkar snabbt och du kan fortsätta pyssla utan längre stopp. Till nötknäpparen använde jag dock trälim. Varje kit består av material att skapa specifika figurer med. Är du en person som gärna vill ha guidning och tips på vad och hur du ska göra tycker jag dom här kiten är en kanonidé. Naturligtvis kan man alltid sväva ut och göra som man själv vill oavsett. Det finns jättemånga olika varianter. När jag pysslar med Edda, särskilt grejer som är lite mer styrda gillar jag att förbereda innan. Då är det lite lättare att få henne att göra på ett visst sätt. Annars kan jag garantera att allt ska vara rosa och absolut inte så som det är tänkt att följa någon instruktion. För Edda hör absolut inte till den personen som vill göra "som man ska". Men när jag förbereder lite innan, så kan jag låta henne göra typ som hon vill, men jag har ändå också mer kontroll på hur slutresultatet blir. I kitet med den kvittrande fågelparaden målade jag grunden på alla huvuden när Edda inte var med så kunde hon vara med och måla kroppen som var lite mindre pilligt. Ett tips är att sätta tandpetare i botten på flörtkulan du målar då har man något att hålla i när man målar, sen sticker man ner den i något passande när den ska torka. Vi hade en banan närmast till hands. Funkade fint! Något av det första Edda undrade när vi satte oss var "får jag göra som jag vill mamma?". Även om jag gärna ville att vi skulle göra så som det var tänkt enligt beskrivningarna så kände jag att det är viktigt att inte Edda tycker det är tråkigt att pyssla. För jag tycker att fantasin och kreativiteten är ändå det viktigaste i slutändan. Så mitt svar blev att hon självklart fick det. Sen gäller det att hänga med kan jag säga! Den guldiga piprensaren som skulle ha varit horn på renen i "Chirping X-mas parade"-kitet blev snabbt armar och hår på flera snögubbar i snögubbe-kitet. Limpistol är nog Eddas favoritverktyg, men den använder hon såklart bara när jag är med. Men tycker det är supergulligt hur hon redan har börjat använda sig av snurrtekniken när hon använder limpistol så att det inte ska bli kvar några limtrådar. Då bankar mitt skaparhjärta lite extra. Kanske är det bara en mamma som tycker att dom här lite skeva snögubbarna fulla av personlighet är lite gulliga? Men det finaste är ändå att se hur hon bara kör. Hon övar på finmotorik och gör superpilliga grejer. Kanske inte särskilt likt originalet, men en härlig liten snögubbefamilj blev det i alla fall. Sen gav vi oss på The Chirping X-mas parade kitet, det är lite pilligare och där förberedde jag lite mer innan vi började. Jag klippte ut alla små filtdelar och målade som sagt fåglarnas huvuden. Då är det lätt att bara köra på och Edda behövde inte vänta på att jag skulle göra sånt som behöver vara lite mer noga med. Och om Edda fick feeling och ville ha andra ögon än det var tänk så får det vara så. Och sähär blev hela lilla familjen tillslut. Nötknäpparen var jag personligen faktiskt mest peppad på. Tycker den är så fin! Och tänker att den här ska bli en återkommande liten julfigur att plocka fram här hemma. Så fin ju! Jag antar att jag inte är ensam om att när man väl sätter igång och pysslar med barn så går det fort. Ena sekunden känns det som om dom kan sitta hur länge som helst för att i nästa stund så är det inte kul längre. Det är ju lite vad det är. Häng på medans du kan. Och så får det vara. För jag tror att det viktiga när man pysslar med barn är att låta dom göra det som känns kul. Och för att jag inte ska fara med falsk marknadsföring så avbröts vår pysselstund ganska tvärt när hon blev hungrig och ville äta en skål med havregryn och vatten. Fråga inte varför eller var idén kommer ifrån, men hon kan skopa i sig hur mycket som helst av det. Okokt gröt är ju precis vad det är. Jag vill verkligen rekommendera att ta er tid och pyssla med era barn. Det är himla fint om än stundtals lite stressande ibland.