Gravid vecka 28 till vecka 31 | Anna María Larsson

Alltså typ nu börjar det gå upp för mig på riktigt att vi ska bli föräldrar och att det kommer ett barn om typ 9 veckor. Eller så kommer det tidigare. Det är så sjukt. Vaknade en natt och satte mig upp i sängen och tänkte " hur gör man då?! " Träffade min barnmorska i torsdags och hon sa då att det var rätt vanligt att den typen av tankar brukar dyka upp runt v.30-32 typ. Kändes lite skönt att höra det faktiskt. Då är det inte bara jag som är långsam med att få poletten att trilla ner. Jag tycker fortfarande att tiden går rätt fort och känner mig lite stressad över att vi inte har grejat, köpt eller fixat särskilt mycket. Men låt oss dyka ner lite mer i veckorna och vad som hänt.

Magens utveckling Nu börjar jag faktiskt känna mig stor och jag stöter i grejer, prylar, möbler med magen och den är ivägen liksom. Från att alltid ha varit liten och nätt så är det en helt annan känsla att röra mig och jag kan inte längre jobba lika enkelt på golvet som jag annars gärna gör. Tidigare har jag ofta suttit i någon slags sumo squat liknande ställning på golvet, men nu är det bord som gäller. I vecka 30 kändes det lite som att det gick väldigt fort att magen blev större väldigt snabbt. Och jag antar att det kommer fortsätta i den här takten framöver eftersom krabban nu ska växa till sig.

Annars rör det sig där inne och sparkas för fullt! Än så länge har jag varit relativt skonad från hårda sparkar i revbenen, men några har jag fått och de känns helt klart alltså! Vaknar i princip varje morgon vid 05-tiden för att då är det full aktivitet där inne. Är det den framtida dygnsrutmen kanske?

Mående Jag mår fortfarande bra vilket jag är otroligt tacksam över! Men har fått dra ner på tempot rejält. Jag som annars går riktigt snabbt går nog långsammast i kvarteret ungefär. För går jag snabbt får jag sammandragningar och måste ändå lugna ner mig. Bättre att jag lär mig vara ute i god tid en gång för alla. (Lycka till med det...) Men jag försöker ändå att röra på mig så mycket jag kan och försöker få in så mycket vardagsmotion det bara går. Tyvärr har träningen inte alls prioriterats och jag har kanske gjort ett pass den senaste månaden. Så jag försöker gå så mycket jag kan i stället vilket ändå är bättre än inget och fint att jag orkar.

Senaste veckan har jag känt mig lite extra trött på kvällen och somnat som en stock i soffan, oklart om det mest beror på graviditeten eller om det har att göra med att det varit en hel del jobb och att jag känt mig lite stressad över allt från jobb, pengar, deklaration, livet framöver och så vidare. Hjärnan går på högvarv helt klart.

Övrigt Annars drömmer jag sjukt mycket just nu. Jag har alltid gjort det i perioder i livet och både pratar i sömnen relaterat till mina drömmar men det händer också att jag skriker rakt ut när jag drömmer en mardröm. (Ni hör ju var rolig jag är att sova tillsammans med.) Jag har förstått att det är vanligt att drömma extra mycket när en är gravid, men jag har liksom inte drömt drömmar som har med barn att göra eller så. Men därmot att jag pratar otroligt mycket i sömnen är nästan komiskt. Någon annan som gör eller gjort det?

På tisdag går jag in i vecka 32 och det är inte alls lång tid kvar rent kalendermässigt, men det känns som att de här sista veckorna kanske kommer snigla sig framåt extra mycket. Vi får se helt enkelt. Håller tummarna för att allt kommer gå bra nu framöver.

Här kan du läsa om mina tidigare graviditetsveckor Gravid v15-v18 Gravid v19-v23 Gravid v24-v27

Gillar du inlägget? Tryck gärna på hjärtat eller lämna en kommentar. Det hjälper mig att veta vilken typ av innehåll du gillar och vill se mer av.

☆ Följ mig gärna på Bloglovin’ , Instagram , Pinterest & Facebook