Jag vet inte hur många gånger jag har försökt mig på att få en avokadokärna att gro. Jag har lyckats att få till en liten rot på den, men sen har det liksom inte hänt något mer. Ibland har kärnan börjat förmultna så fort jag har planterat den i jord och andra gånger har det liksom inte hänt något över huvudtaget. Vet inte om jag vissa gånger borde ha haft mer tålamod eller om kärnan i sig har varit lite dålig. Men nu, hurra och ÄNTLIGEN har jag lyckats få en kärna att växa även uppåt. Är så orimligt peppad på detta. Och det växer snabbt som tusan. Vet inte exakt vad det var jag gjorde som fick den att växa till sig den här gången. Men skam den som ger sig. Philip började bli lite less på de eviga avokadokärnorna i vatten som mer eller mindre hela tiden har stått i ett fönster och sett lite märkliga ut. Men nu är även han peppad på att följa den lilla plantan. Nu kanske ni också är lite nyfikna på hur det har gått med min mangokärna som jag satte någon gång i februari/mars. Jodå, den växte så det knakade. Ett tag, men nu händer det inte mycket alls med det lilla livet. Men jag pratar, vattnar och vårdar den ömt. Har för mig att jag läste någonstans om att de växer långsamt uppåt, men under jorden blir rotsystemet stort. Hoppas på det och att den börjar växa till sig och få lite fler blad snart. Det var allt jag hade att rapportera från fönsterbrädan för den här gången.