Tredje dagen i Italien var en lugn dag. Philip och jag stannade kvar i huset när resten av gänget tog bilarna ner till Santa Maria di Castellabate. Från att ha varit ett hus fullt av liv och rörelse i några dagar blev det tyst och lugnt, lite för lugnt på en gång. Vi packade upp våra resväskor och landade lite mer mentalt. Sen gjorde vi INGENTING. Det var nog där och då jag kände på riktigt att jag hade semester. Förbluffades varje dag av den här utsikten från terassen. Och lyxen i att vi kunde sitta och äta mat här varje dag. När Philip och jag började bli lite rastlösa gick vi ut genom ytterdörren ut på våran gata. Så här såg det ut precis utanför huset. Och vägen som slingrar sig bortåt leder in till Perdifumo. Och här är utsikten om man står strax till höger om huset. Under tegeltaket som ni ser var vårt utekök med stor stenugn. Där gjorde vi egen pizza två gånger. Men mer om det senare. Och här är ingången med en peppad person framför. Vid solnedgången hade resten av gänget kommit hem. - "Titta Simba Stefan. Allt som solen rör vid, är vårt kungarike." Livet alltså. Vilken grej!