Några dagar efter midsommar bestämde vi oss för att åka på utflykt. Vi kollade ut några platser på kartan som kunde vara intressanta och höll tummarna för att vägen dit och mellan platserna skulle vara fin. Vi lämnade Fabriano och tog sikte på Sassoferrato som ligger en bit norrut. Väl framme parkerade vi på torget, tog en kaffe på närmsta café och gick på upptäcksfärd. Vi hittades skylt som visade uppåt mot en utsiktsplats. Vi gick upp för en vansinnigt brant backe. Amelia och Malin blev såhär glada när vi var uppe. Utsikten var magisk, så det var helt klart värt slitet. Där, uppe på toppen hittade vi en gullig restaurang. Vi gick dit och satte oss för en bit lunch. Sen satt vi här i skuggan och åt världsgod pasta. Efter lunchen tackade vi Sassoferrato för ett trevligt stopp och fortsatte vidare mot nästa lilla by. Philip läste kartan som ett proffs och tog oss längs små, slingrande vägar med sagolikt landskap. STOPP! Ropade jag. Här ville jag stanna och fota. Så vi bromsade in med våra tre bilar, gick it och njöt av utsikten och fotade ett gäng bilder. Så vackert! Vi körde vidare och såg ett hus högt upp på en bergstopp. "Dit kör vi!" Så snitslade vi oss uppåt. Vilket. Himla. Ställe! Nästa stopp som vi hade markerat ut på kartan var Acqualagna. Det är mest känt för all tryffel som finns där. Vi hoppade ut ur bilarna och tog oss en promenad inne i byn. Vi hittade den här fina restaurangen / kötthandlaren och gick in. Här fanns allt med tryffel, mest kött kanske, men även andra grejer. Till huset köpte de andra med sig några olika sorters tryffelkorv. De hade tydligen en magisk restaurang på baksidan inne i gränden, men den var stängd just den dagen. Det var nog nästan tur, för vi var fortfarande mätta sen lunchen. Men en liten gelato kunde vi alla få plats med. Så vi satt där i skuggan, åt gelato och tittade på lokalbefolkningen. Så åkte vi vidare, mot nästa stopp som bara var ett stenkast ifrån. Passo Furlo! Höga berg på alla sidor och turkost vatten som slingrade sig fram mellan bergen. Det var grönt och lummigt och det kändes nästan som att vara i Indonesien. Vi gick och imponerades ständigt av hur himla fint det var. Barbara njöt och andades in lugnet. Kolla bara hur fint vattnet var. Sen promenerade vi tillbaka till bilarna, diskuterade huruvida vi skulle åka till det sista stoppet vi markerat ut eller inte. Men så delade vi upp oss. Några ville kolla på fotbollen som skulle börja alldeles strax och en bil ville hem och äta en bit mat hemma i Fabriano. Men jag, Philip, Stefan och Sabine ville ändå åka till sista stället, Urbino, innan vi vände hem igen. Men det tar vi en annan dag. MER OM ITALIEN: ☞ Ancona ☞ Vi flyttar in i Villa Mami ☞ Utflykt till Grotte di Frasassi ☞ Välkommen till Villa Mami ☞ Poolhäng och helgrillad fisk ☞ En utflykt till havet, bad från klippor och utomhusbio ☞ Midsommaraftom i Villa Mami TRANSLATION: Roadtrip day! We drove on small roads with amazing views through places as Sassoferrato, Acqualagna and Passo Furlo. So much beautiful to see.