Krispig höst och Björk 6 månader!

Vilken pangfin höstdag det var igår! Jag skulle fota ett jobb ute och behövde Phillip som hjälp. Björk sov i vagnen och Philip och jag fick en fin promenad. Win, win! Jag vet inte hur många gånger jag säger högt hur fin jag tycker hösten är. Men den är ju det! Färgen på löven är så intensiva, luften är krispig och solen värmer fortfarande. Mmmm! Vi avslutade vår promenad med lunch på Vintervikens trädgårdscafé. Vill titta, känna, lukta på varendaste blomma och drömmer om en egen trädgård när jag går där.

Hösten är fin. Men samtidigt är jag så trött. Att aldrig få sova mer än 2 timmar i sträck gör mig sliten. Björk är gullig, men hon sover oroligt och gillar att vara vaken mitt i natten. Värst är dom nätter Björk vaknar vid tre och börjar jollra, prutta med munnen och nu också göra något slags drak-läte. Sen kan hon hålla på så i 1,5 timmar. Då är klockan 4.30 när jag äntligen kan somna om. Att sen Edda vaknar i sitt rum strax efter 5 och är redo att gå upp. Mysigt är inte första ordet jag tänker på.

Men gå bara och lägg dig tidigare kanske man kan tänka då. Och egentligen borde jag ju det. Men där runt åtta när båda barnen sover och jag / vi kanske kan få en timme eller två lugn och ro vill jag ju liksom inte bli av med. Så jag greppar efter dom halmstrån jag kan.

Och idag blir Björk 6 månader! Hon försöker krypa, har börjat sitta med oss vid matbordet i en egen stol och inte längre bara i mitt knä. Jag kan liksom klappa henne på huvudet när hon sitter bredvid mig. Det är så mysigt att jag vet inte vad!

Snälla höst, kan du inte bara fortsätta ha sånna här soliga dagar hela vägen till vintern? Jag behöver det för som kompensation för alla sömnlösa nätter. Tack på förhand.