Hej, minns ni mig? Livet rusar på i en helt sinnessjuk takt. Vad jag hittar på om dagarna som kan få livet att rusa på undrar du? Jo, det ska jag tala om. Jag kör barn i bil. Bär barn, kläder och väskor till och från bil. Lagar mat. Diskar. Plockar grejer, leksaker, udda strumpor and what not. Och det är typ det jag hinner med.Det är som dag och natt att ha barn 20h / vecka på förskolan som man får ha här i Uppsala när man är föräldraledig mot Stockholms generösa 30h / vecka. Avundas inte dom som bara har 15h. Så mycket kan jag säga.Allt jag föreställde eller hoppades på med att vara föräldraledig känns otroligt avlägset. Långa promenader, en kaffe i solen, tid att ta tag i små projekt hemma när Björk sover och så vidare. Nä. Den typen av föräldraledighet har jag då inte. Det blir liksom lite skevt när det finns någon slags outtalad föreställning om vad man ska hinna med och göra när man är föräldraledig. Fattar inte hur folk startar företag och förverkligar sig själva samtidigt. Good for you, men jag blir mest besviken att jag inte kan det. Försöker sänka ribban och kraven på mig själv, men prestationsprinsessan i mig finns ständigt där och petar mig på axeln. En dag i taget. En sak i taget.