Bless afi - hejdå morfar | Anna María Larsson

Min morfar är död. Det känns helt sjukt att ens skriva de orden. Död. För jag vill inte tro att det är sant. Han var gammal, 90 år och 189 dagar för att vara exakt. Nu på slutet dessutom ganska dålig. Men det känns så fel, så tomt och så definitivt.

Även om jag har gråtit och önskat att jag bara ska få krama honom en sista gång så kommer jag inte kunna göra det. Och på torsdag när vi annars brukar höras för våra FaceTime samtal så kommer jag inte kunna prata med honom.

Helt ärligt så suger det så jävla hårt. Jag vet att det är sjukt egoistiskt. Men jag vill inte att han inte ska finnas. Jag vill ha tillgång till honom i mitt liv.

Även om Island ligger långt bort är jag så himla glad och tacksam över den relationen jag och mormor och morfar har haft. Vi pratar ofta och har varit närvarande i varandras liv trots ett helt hav mellan oss. Nu på slutet fick jag sitta med vid hans säng och bara vara om än att det var genom telefonen. Så på en solig parkbänk hade vi vårt sista samtal i livet. Bara några timmar senare somnade han in för gott.

Bless afi. Ég elska þig.