Expeditionen: Min kärlekshistoria

Senaste boken jag läste ut var Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma och ni var några som ville att jag skulle berätta vad jag tyckte om den så då tänkte jag att det kan jag väl göra.

Boken handlar om Andrés polarexpedition , där tre män skulle resa över Arktis i en vätgasballong, år 1897. Tidigare har jag inte vetat så mycket om själva expeditionen mer än att pappa har läst och önskat sig böcker om den i julklapp (?) när jag var mindre. Det som också är fascinerande är att expeditionsmedlemmarna reste iväg och inget hördes från dem eller expeditionen på 33 år. 1930 hittades alltså expeditionen av en slump och på en svåråtkomlig ö som kallas Vitön.

Jag gillade verkligen Beas sätt att berätta historien, väva in all fakta om den här väldigt intressanta expeditionen samt hur en får följa med på Beas egna efterforskningar. Det var tydliga överblickar och kartläggningar av vad de åt, hur de mådde, och vad de gjorde. Det är på riktigt en väldigt intressant historia och gåtan av hur de har dött är väldigt spännande. Jag rekommenderar er verkligen att läsa den här boken. Den är inte särskilt tjock och Bea har ett fint språk som verkligen fångade mig.

Jag hoppas att jag har tid att stanna till i Gränna någon gång i sommar och besöka Andrémuséet där föremål, foton och arkiv finns kvar från expeditionen. För jag har verkligen blivit nyfiken att lära mig mer om den.

Vill ni läsa mer utförliga recensioner om boken kan ni läsa denna från SvD , eller den här från bokhora .

Perfekt svalkande bok (ja eftersom den utspelar sig i Arktis, hehe) att läsa i sommar.

Edit: En grej jag glömde skriva om men som Simone påminnde mig om är att ni borde verkligen lyssna på Beas sommarprat från förra året. Riktigt intressant och bra.