Livet just nu alltså. Mycket är nog bara förnamnet. Coronaviruset som härjar och allt med det. Min mormor dör. Min farmor får en stroke och ligger på sjukhus. Edda är sjuk. Philip har bihåleinflammation. Deadlines kryper närmare och jag springer konstant på bollar och släcker bränder. Jag vet inte om det är bra att det är mycket på en och samma gång. Känner mig lite bedövad tack vare det. Då måste jag bara hantera allt. En liten grej taget och ta mig framåt. Huvudet ovanför vattenytan osv. Och jag hanterar det rätt bra. Det som rubbar mig är när sömnen blir lidande. Edda vaknar vid 05 varje morgon och vill "gåååå neeeeeeer". Ner från sängen alltså. Men egentligen menar hon nog att gå upp. Försöker förklara det för henne, men vi får ta den grammatiklektionen senare. Solen är i alla fall framme och det luktar vår ute. Vår och hopp, trots allt, för så måste det vara. ☆ Jag finns också på Bloglovin’, Instagram, Pinterest & Facebook