Och plötsligt var sommaren redan här

Jag kan inte hjälpa det, men på nåt sätt känner jag mig så himla stressad över den här plötsliga sommaren som kom. Vart fan tog våren vägen?! Det känns som om jag har missat allt som blommar och allt har bara blivit grönt. Det som i vanliga fall blir någon slags förväntan på det som komma skall öppnade bara dörren och stormade in med buller och bång. Missförstå mig rätt, jag är glad för den här plötsliga sommaren som kom, men jag blev så himla stressad av den. Det känns som om sommaren glider mig ur händerna när den inte ens har börjat.

Jag är stressad över allt jobb som jag ska hinna med innan jag åker till Italien. Jag är stressad övar alla idéer jag har i huvudet, men som inte hinner ut. Dels blogginlägg, bilder som ska redigeras och texter som ska skrivas. Dels projekt jag vill göra, tycker är kul och har lust till. Uppdrag som ska påbörjas och deadlines som ska hinnas med. Varma kvällar som måste utnyttjas. Ut och springa, gå en promenad. Hitta på något med vänner och allt njutande jag ska hinna med. – Njut för fan, det kan vara över i morgon!

Semestern har inte ens börjat och jag känner redan att den är för kort. Hur ska jag hinna med allt? Rent logiskt är det helt idiotiskt, för jag vet att jag har gott om tid, att jag ska göra massa roliga saker. Åka utomlands, gå på bröllop, vara hemma, bada, grilla, slappna av. Men det gnager ändå i magen och hjärtat känns ledset.

Jag vet att jag inte ska jämföra mig med andra, men det är svårt att låta bli. Jag vill också hinna allt det där fantastiska, kravlösa men som säkert bakom alla ord och bilder kanske inte alls är så himla fantastiskt. Äta den där goda frukosten, njuta, resa bort, bara vara och ha middagar med vänner. Men det går inte. Jag hinner inte.

Jag önskar att tiden gick hälften så fort och jag dubbelt så snabbt. Men jag har jobbat i dubbel hastighet för länge nu, det går inte mer. Jag älskar egentligen våren och försommaren, när livet lättar och ljuset är tillbaka, men i år gick det bara så himla snabbt.

Min tid räcker inte till och jag önskar att den gjorde det. Önskar, önskar att det fanns mer.

TRANSLATION: About a spring that never showed up and a summer that came too fast.