Tack! - och en månad i nya huset

Hörni, tack! Vad fina ni är som läser och kommenterar och hejar på mig fast att jag inte hinner med varken mig själv eller med bloggen. Det är en fin tröst i allt att jag inte är ensam med att kämpa med att räcka till. Jag blev lite rörd faktiskt och det känns lite... larvigt? Men jag är så himla emotionell just nu. Den här flytten och att lämna Stockholm känns i mig. Men TACK.

Tänk att vi har bott i huset i en månad idag. Att det var en månad sedan det var fullkomlig kaos samtidigt som vi kom med vårt flyttlass. Edda är första dagen själv på sin nya förskola och jag drar igång jobbet igen. Började i och för sig lite smått redan förra veckan, men nu känns det mer på riktigt. Jag tänker också att jag ska ta mig tiden till att visa och berätta mer om den här flytten. Visa er insidan av huset, planlösning och prata lite om hur det är att flytta med barn. För det har faktiskt varit lite känslomässigt.

Finns det något annat ni vill veta, läsa om eller så? Både angående flytten, men också allmänt. Jag tänker att ett nytt år är ju nya möjligheter!