Vår ugn har verkligen börjat sjunga på sista versen. Något är knas med över och undervärmen. Eller det blir alltid svart i botten och knappt färdigt ovanpå. Typiskt dåligt! Första gången jag märkte av det här var i juni, när jag gjorde en tårta till Eddas 2 årsdag. Den gick visserligen att rädda genom att skära bort det brända, men det blev absolut helt kolsvarta tårtbottnar först. Hur som helst så har vi lärt oss att jobba runt det här i några månader nu. Och den senaste veckan har det lagats helt otroligt goda grejer i den här stackars ugnen. En eftermiddag fick jag ett extremt sug efter en (eller tre) riktigt goda pizzor. Stefan skulle komma över och vi skulle se film, så varför inte göra en favorit i repris där han tog med sig sin pizzasten och vi kunde laga lite gott innan filmen. Det blev tre otroligt goda pizzor. Alla tre med ricotta som bas istället för tomatsås. Bara det var en succé. Men godast blev pizzan med ricotta, inlagda citroner, sardeller, mozzarella, kapris basilika och lite riven pecorino på toppen. Det fullkomligt vattnas i min mun bara jag tänker på den. Och ugnen klarade jobbet galant eftersom vi körde pizzasten och gräddade högst upp i ugnen. Tur det! Dagen efter pizzorna var det dags för nästa ugnstest, eller jag ville egentligen testa en annan grej. Nämligen min farmors gamla marmorkavel som jag har fått ärva. Och jag visste faktiskt inte att det ens fanns marmorkavlar eller om de nu är bättre än något annat, men så fort jag kände tyngden på den visste jag att det här var något jag bara måste ha i mitt kök! Så direkt den här rejäla och tunga pjäsen kom in i vårt hem ville jag testa vad den gick för. Bullar är ju perfekt test för kaveln och på söndag är det kanelbullens dag. Sagt och gjort, bullar blev det. Jag tycker det blir helt vansinnesgoda bullar. Använder det här receptet och det blir alltid så himla bra. Tack kära ugn för att du håller än. ☆ Jag finns också på Bloglovin’, Instagram, Pinterest & Facebook