Egentligen är jag inte särskilt mycket för att äta godis, har nog egentligen aldrig varit det. Sparade mest mitt lördagsgodis i en burk för att äta senare när jag var yngre. Misstolka mig rätt, jag kan också vräka i mig godis och har absolut en topplista på mina bästa smågodisar, men jag köper liksom inte gärna godis till vardags, utan det blir lite mer speciella tillfällen i stället. Men en sak jag inte kan låta bli är att köpa isländsk lakrits när det liksom "dyker upp" framför ögonen på mig. Om ni undrar vad jag tycker om isländsk lakrits?! Jag ÄLSKAR isländsk lakrits. Så när himmelriket i choklad och lakrits uppenbarade sig framför mina ögon när vi var på Mitt Kök-mässan kunde varken Philip eller jag hejda oss. Det blev en påse Bingó, hård, lite saltare lakritskola med ett mörk chokladöverdrag. Lite seg sådär som gör att det tar lite tid att äta sig igenom. Två varianter av Djúpur, en lakritskula med chokladöverdrag. Den starkare som är täckt med ett salmiakpulver och den klassiska som har ett krispigt non-stop liknande överdrag. Och en Draumur, två saltlakritsstänger täckta i mjölkchoklad. Mána Rúllur som bara är helt vanlig lakrits utan något annat. Det är ändå det som är det absolut godaste. Och så köpte vi Tittir i lösvikt. De där avlånga chokladbitarna. Mjölkchoklad utanpå och mjuk saltlakrits inuti. Tror hon vi handlade av förstod att jag var isländsk. En sån entusiasm som jag visade över det här godiset hör nog inte till vanligheterna. Men alltså, på riktigt. Om du gillar lakrits måste du bara prova den isländska. TRANSLATION: This is just a blog post about how much I love Icelandic liquorice. Seriously, you have to try some.