Vårruset | Anna María Larsson

I måndags efter jobbet tog jag T-banan till Universitetet och Stora Skuggan för att möta upp några kompisar. Vi skulle nämligen springa Vårruset . Jag har aldrig sprungit det loppet tidigare men har fattat att det är ett lopp bara för tjejer som turnerar runt i landet. Svinkul grej att göra med kompisar eller kollegor. Väl på plats är det förutom själva springarrangemanget massa sponsortält och tävlingar. Det delas ut gratisgrejer, smakprov både till höger och vänster. Så det kändes verkligen som ett stort arrangemang som det satsades på.

Ett peppat gäng innan start!

Vi delade upp oss startade i olika startgrupper. Linda och jag sprang i samma!

Sen var det dags för själva loppet och förutom att det var rätt tjockt med folk och svårframkomligt de första två kilometrarna var det så himla rolig och lättsprungen bana. Det var peppig stämning och jag var imponerad av alla som var ute och sprang. Gammal som ung, vältränad och hobbymotionärer.

Sen kom jag i mål, trött och nöjd efter loppet. På direkten slussas alla genom en fålla. Du får din medalj, en banan, en dryck och så en goodiebag. Jag gick ut ur fållan, rätt trött efter loppet ställer mig vid sidan av för att vänta in mina kompisar. Jag slänger ett öga i goodiebagen. På riktigt. Universums sorgligaste goodiebag. Tamponger, bindor, microfiberduk och en chokladbit. Perfekt för oss tejer som har mens, cravings och älskar att städa. Det är sorgligt alltså. Jag har sett att det både har delats på facebook och skrivits om det i media. Det är bra att det uppmärksammas och förhoppningsvis ger sponsorer och arrangörer en liten tankeställare till framtiden.

Är mycket nöjd över alla i mitt lag som sprang och blev så sjukt peppad på att springa fler lopp. För det är jäkligt skoj!