Vykorts-vinter | Anna María Larsson

Jag har sagt det förr, men att flytta med två barn är en sport i sig. Man kommer liksom inte riktigt framåt i den takt som man vill. Vissa dagar går det bra, andra händer typ inget alls. Och sen kan man faktiskt inte heller lägga all tid på att bara packa upp massa kartonger. Så i söndags visade SMHI sol och krispig vinter = utflykt i närheten. Bara någon kilometer från oss ligger en sjö, Långsjön. Kul föresten att vi flyttade från närheten till Långsjön i Älvsjö till nästa Långsjön, fast norr om Uppsala bara.

Det var vykorts-vinter ute. Sjön var frusen och dom har skottat upp en liten rink att åka skridskor på. Och sen långa banor ute på isen. Både Philip och jag insåg ju direkt att vi behöver skaffa oss långfärdsskridskor nu när vi bor här. Det fattar man ju. Vill lära mig allt om hurtigt friluftsliv. Vad behöver vi? Skridskor, isdubbar men mer? Men alltså, att bara komma ut i solen var helt underbart.

Så åkte vi pulka i skidbacken och åt pannkakor. Det var svårt att få Edda ut från första början, men nästan ännu svårare att få henne att följa med hem.

Tyvärr har Björk ärvt min röda näsa. Förlåt. Men det är rätt gulligt på bebisar med röda näsor. Så än så länge kommer hon undan med det.

Och jag har stickat klart balaklavan till henne. Den var så kul att sticka! Och på tal om att sticka så längtar jag så tills jag kan sitta ner och sticka igen. Jag längtar så tills livet typ återvänder. Den här hösten/vintern/flytten har tagit rätt hårt på mig. Det ska bli skönt att kunna landa här.