Mina tankar om Superskaparna avsnitt 6 - PET flaskor + Hundbädd

I går sändes det sjätte avsnittet och dessutom semifinalen av Superskaparna på Sjuan. Har du inte sett det än tycker jag du ska kolla på avsnitt 6 nu. Se upp för spoilers om du läser vidare. I avsnittet skulle vi göra något nytt av gamla PET-flaskor och i den långa utmaningen gjorde vi en hundbädd. I de här inläggen försöker jag gå lite djupare och berätta mer vad jag kände där och då under utmaningen. För allt kommer faktiskt inte med i programmet.

Det var alltså dags för semifinal! Helt sjukt. Nu var vi bara tre tappra skapare kvar i tävlingen. Jag, Simon och Henrick . I första utmaningen skulle vi använda oss av PET-flaskor och göra något nytt av dem. Vi skulle dessutom tänka på att det vi gjorde skulle vara kommersiellt gångbart. Jag tänkte att halsband är något som brukar gå hem hos folk så jag bestämde mig för att göra ett av PET-flaskorna.

Jag la snabbt upp en strategi i huvudet. För det var något jag lärde mig att göra under inspelningen av programmet. Att dela upp idéen i tidsperioder. Hur lång tid får det här momentet ta och hur långt måste jag ha hunnit innan det är dags att gå vidare ? Det hjälpte verkligen mig att prioritera och planlägga min tid.

[gallery columns="2" size="full" ids="10091,10090,10089,10088"] Planen i det här fallet var ganska enkel. Klipp ut blad av PET-flaskorna, gör ett hål, sätt fast på kedjan med hjälp av en liten ring. Jag började med att täcka upp en större glesare yta och sen var planen att bara bygga på. Då hade jag i alla fall en grund som var bra. Sen värmde jag mina PET-blad med en värmepistol och tack vare värmen så smälte plasten vilket gjorde att den krullade till sig och skapade en fin effekt.

Allt kändes extremt viktigt där och då. Även om jag har varit så glad över att bara ha fått vara med i programmet och att få vara en av de sju tävlande så kände jag att jag absolut inte vill snubbla på mållinjen till finalen. Hade jag kommit så här långt så ville jag verkligen ta mig till final.

Jag var helt galet fokuserad. Ingenting kunde rubba min fokus och det enda jag tänkte på var att klippa ut blad för blad av flaskorna och sen montera på dem på kedjan. I periferin såg jag hur Henrick kämpade med sin bänk. Och jag led verkligen med honom. Han slet som ett himla djur. Jag kan tänka mig att det var en sjuk kontrast. Jag som sitter still på min stol och pillar med ett halsband medan han är överallt och stressar som en tok för att ens kunna viss något när tiden är slut.

Jag känner mig nöjd med mitt halsband faktiskt. Tycker det är riktigt fint. Det enda som är synd är att jag inte tycker att mitt halsband kom fram så bra i rutan. Det skulle ha varit en annan färg bakom än vitt tror jag. Tyvärr försvann havsbandet under inspelningen. Så jag kan inte visa er några fler bilder än de från avsnittet. Så jag skulle behöva göra ett nytt egentligen. För jag gillade det.

[gallery size="large" columns="2" ids="10083,10084,10081"] Helt ärligt blev jag besviken över att jag inte vann den här utmaningen. Jag hade verkligen behövt en vinst där och då. Det kändes som att jag skulle ha en större chans att komma till final om jag vann den korta utmaningen. Men jag gläds såklart med Simon! Trots att jag lät så dryg när jag sa det. Men jag menar det! Grattis Simon!

Till den stora utmaningen fick vi reda på att vi skulle få kunder. Eh va?! Ska de gamla deltagarna komma in nu? Eller vad händer? tänkte jag. Men när Fredrik dök upp med tre hundar insåg jag att det är såklart hundarna som är våra kunder. Vi skulle göra hundbäddar till dem.

Simon som vann den snabba utmaningen fick välja hund först. Och här fick jag direkt flashbacks från när jag delade ut resväskorna till de andra deltagarna. Jag hoppades så hårt på att om Simon skulle dela ut hundar till oss andra så ville jag absolut inte få schäfern ICE. Han var supersöt. Men det tar tid att bygga stora grejer och det är redan ont om tid som det är. Men jag blev väldigt lättad över att jag fick välja hund sen. Och Lilla Nymo kändes perfekt att få göra en hundbädd till. Så jag är nöjd med mitt val.

[gallery columns="2" size="large" ids="10076,10075,10072,10071"] Jag kan ingenting om hundar och vet inte alls vad de gillar. Men Lilla Nymo kändes stissig och sprallig så jag tänkte att om jag var hund hade jag i alla fall velat få lite lugn och ro ibland. Så jag tänkte att jag ville göra en hundbädd som ett tält. Ett tält där Lilla Nymo kunde gå in och ut från båda hållen. Och så ville jag att det skulle gå att fälla ihop och ta med sig.

Jag tänkte ihop en konstruktion med två bräder som jag borrade hål i och tre stycken rundstavar som jag kunde sätta ihop hela alltet med. I mitt tyg sydde jag kanaler att trä rundstavarna igenom.

[gallery columns="2" size="large" ids="10074,10070,10069,10067"] Det kaaaaaan hända att kojan till Lilla Nymo blev lite väl låg. Jag hade inte riktigt räknat med att kudden jag gjorde skulle bli så pass hög som den blev. Och jag hade såklart kunnat göra den lite högre från början. Men det var som det var. Med den här tidspressen vi har är det inte läge att börja om. Jag höll tummarna stenhårt att hon skulle få plats. Bakom kulisserna pratade jag lite med Fredrik och han sa att hundar gärna vill vara i ett lite mindre utrymme än många tror. Vet inte om han sa det för att göra mig lugnare, men där och då kändes det bra i alla fall.

Under hela den här utmaningen kände jag ett stort lugn och jag låg väldigt bra till i tid. Jag kände mig riktigt lugn faktiskt. Så jag blev lite förvånad när juryn säger vid ett tillfälle att jag känns stressad. Men jag antar att det blir bättre TV så.

[gallery columns="2" size="large" ids="10064,10063,10062,10061"] Så blev vi klara med våra hundbäddar och där och då fanns det inget mer någon av oss kunde göra. Nu var det upp till juryn att utse vilka två som skulle gå till final. Här var det helt sjukt nervöst. Jag kände mig stensäker på att Henrick skulle gå till final. Så i mitt huvud var det enbart en fight mellan mig och Simon. En riktigt tuff fight. Simon vann ändå den korta utmaningen i semifinalen plus att han är riktigt duktig. Och vi båda hade blivit veckans superskapare en gång var. Mitt hjärta slog så sjukt hårt.

Under inspelningen berättade de faktiskt vilka som gick till final i en annan ordning. Den första att gå till final blev Henrick. Jag var inte alls förvånad. Henrick är superskillad på ALLT! Han kan sjukt mycket och är otroligt bra på hantverket. Tiden innan de sa den andra som gick till var helt hemsk. I mitt huvud tänker jag "Säg mitt namn! Säg mitt namn! Säg Anna María!"

– Den andra finalisten är........ Anna María!

JAAAAAAAA!!! Så sjukt kul! Jag är i final i Superskaparna! Jag kunde inte fatta det. Jag är så glad för att jag gav mig på den här utmaningen och vågade vara med i programmet. Och nu kom jag dessutom till final. Wow!

Missa inte finalen av Superskaparna på tisdag 4 april kl 21.00 på Sjuan eller när du vill på TV4Play .

♡ Följ mig gärna på Bloglovin’ , Instagram & Facebook